Luentokerho

Luentokerho

Luentokerhotoiminta yhdistää vertaistuellisen keskustelun sekä nivelverkko-luennot. Luentokerhoa varten valitaan katsottavaksi luento www.nivelverkko.fi -sivustolta ja käydään vertaiskeskustelua aiheesta ohjaajien vetämänä. Ohjaajina voivat toimia joko vapaaehtoiset tai työntekijät.

Tarjolla olevien Nivelverkko-luentojen teemat liittyvät nivelrikkoon sekä yleisesti hyvinvointiin. Nivelrikon lisäksi luennoissa aiheina on muun muassa ravinto, liikunta, uni ja kipu.

Luentokerhon ohjaaja käyttää joko valmista runkoa tai laatii sellaisen itse. Rungossa näkyy, miten asiantuntijaluentoa voidaan aikatauluttaa ja käydä keskustelua luennon aikana sopivissa kohdissa. Vapaaehtoisten laatimiin valmiisiin runkoihin on lisätty myös kysymykset, jotka toimivat vipuvoimana keskustelulle.

Luentokerhotoiminnalle ei ole määritelty tarkkaa ikärajaa. Katsottavien luentojen sisältö sopii parhaiten aikuisille, olivat he sitten työikäisiä tai ikääntyneitä.  Luentokerhotoimintaa on toteutettu sekä suljetuille ryhmille että avoimella kutsulla osana ikäihmisten päivätoimintaa. Luentokerhotoiminnasta saadun palautteen perusteella osallistujat ovat pitäneet siitä, kun tilanteessa saa ammattilaisen kertomana tietoa ja samalla kuulee muiden kokemuksia aiheesta.

Järjestitkö luentokerhon? Anna meille palautetta tällä lomakkeella. Vastauksien avulla kartoitamme, että missä luentokerhoja on järjestetty ja kuinka moni niihin on osallistunut. Vastauksien avulla kehitämme toimintaa sekä toiveiden perusteella teemme uusia keskustelurunkoja luennoista.

 

Käytännön neuvoja, kuinka ohjata luentokerhoa

- Valitse luento, josta haluaisit pitää. Alla näet listattuna ne luennot, joista on joista on tehty luentorunko. Näitä voi käyttää pohjalla tai tehdä kokonaan itse oman luentorungon.

- Jos teet kysymykset itse, katso luento etukäteen ja mieti sopivat kohdat, milloin luentoa voisi tauottaa ja mitä taukojen aikana kannattaisi kysyä. Kannattaa miettiä myös omien kokemusten jakamisen mahdollisuutta aiheesta.

- Luentoa ei ole pakollista katsoa kokonaan vaan niistä voi näyttää vain osan. Näin kerhon pituutta voidaan säädellä 45 minuutista aina pariin tuntiinkin. Tähän toki vaikuttaa myös osallistujien ja keskustelun määrä. Myös osassa valmiista luentorungoista on ehdotuksia, kuinka lyhentää luentoa.

- Taukojumppaa. Osassa luennoista on mukana liikuntaa ja taukojumppaa, mutta tällaista voivat myös ohjaajat vetää itse. Vähän seisomaan nousemista tai hartioiden pyörittelyä.

- Luennot on myös tekstitetty. Jokaisen luennon omalla sivulla neuvotaan, kuinka saat tekstityksen päälle. Tämä voi myös helpottaa luennon seuraamista. Tekstitys on aina sillä kielellä, millä luento on pidetty.

 

Mitä tarvitaan luentokerhon ohjaamiseen:

- Tietokone, jonka voi yhdistää näyttölaitteeseen. Tämä voi olla kannettava versio tai pöytämalli

- Videotykki tai iso televisioruutu, mitä kautta voi luentotallenteen näyttää yleisölle

- Nettiyhteys, sillä luennot ovat verkossa.

- Hiiri. Hiiren kanssa on helpompaa tauottaa luentoa ja mahdollisesti hypätä joidenkin kohtien yli.

- Äänentoisto. Usein tämä hoituu vaivatta televisioruudun tai videotykin kautta. Joskus taas tarvitaan erillistä äänentoistoa.

-Rauhallinen tila, jossa voi katsoa ja keskustella rauhassa.

 

Suomenkieliset luennot, joista on valmis luentorunko:

Saat luentorungon auki klikkaamalla luennon nimeä ja luennoitsijaa.

Vuoden 2024 taltiointeja:

UKK instituutin johtaja Tommi Vasankari: Lääkkeenä liikunta apua nivelrikkoon ja muihin TULE-sairauksiin. 

Professori Minna Stolt: Jalkaterveys -neuvoja jalkojen itsehoitoon

Apteekkari Lenita Jokinen: Itsehoitolääkkeet osana lääkehoitoa -tunnistammeko riskit

 

Vuoden 2023 taltiointeja:

Ortopedian ja traumatologian erikoislääkäri Petteri Unkuri: Milloin tekonivelleikkaukseen?

 

Ruotsinkieliset luennot, joista on valmis luentorunko:

Specialistläkare i ortopedi och traumatologi Petteri Unkuri: När är det dags för proteskirurgi

Sjukskötaren Petra Toivonen: Artros, livskvalitet och psykiskt välbefinnande

 

Föreläsningsklubb

I föreläsningsklubbens aktiviteter kombineras kamratstödjande diskussioner och visandet av föreläsningar som hittas på Artrosnet (nivelverkko).

Temat av föreläsningen, som väljs bland de som är inspelade och sparade på arthrosnet (nivelverkko) webbsidan, blir basis för diskussioner som leds av en handledare. Handledare kan vara antingen frivilliga eller föreningsanställda.

Föreläsningarna som är tillgängliga på Artrosnet berör artros samt hälsa över lag. Utöver artros behandlar de också bland annat kost, motionering, sömn och smärta.

Handledaren för föreläsningsklubben kan antingen använda en färdig föreläsningsram, eller laga en sådan själv. Ramen innehåller förslag om hur visandet av expertföreläsningen kan planeras tidvis, det vill säga när det finns passliga ställen att pausa och ha diskussion, och vad man kan hoppa över. Ramarna som är lagade av frivilliga och föreningsanställda innehåller också diskussionsämnen och frågor som kan uppmuntra och sporra diskussionen.

Föreläsningsklubben har ingen bestämd åldersgräns. Innehållet i föreläsningarna passar bäst för en vuxen publik, både för personer i arbetsålder och pensionärer. Föreläsningsklubbverksamhet har anordnats för både privata grupper och för allmänheten, som en del av åldringarnas dagsprogram. Den respons som deltagarna givit verksamheten visar att de har njutit av att få information från sakkunniga gäster och av att höra andras erfarenheter på samma gång.

 

Praktiska råd om hur man leder en föreläsningsklubb

-Välj en föreläsning som du vill ha som ämne för evenemanget. Nere finns de föreläsningar som har redan en färdig föreläsningsram. Du kan använda dessa som material för klubben, eller laga en helt egen ram.

-Om du skriver frågorna själv, se föreläsningen i sin helhet och tänk på var pauser passar in och hurudana frågor är lämpliga. Det är värt det att också tänka på dina egna erfarenheter, och om det finns något att berätta om där.

-Det är inte obligatoriskt att visa hela föreläsningen, du kan visa bara en del. På detta vis kan klubbens längd justeras mellan 45 min och upp till ett par timmar. Längden påverkas naturligtvis också av hur många deltar och mängden av diskussion. I vissa av ramarna finns också förslag om hur man kan förkorta föreläsningen.

-pausmotionering. Vissa av föreläsningarna innehåller motioneringsinstruktioner, men handledarna kan också leda sådant med egen initiativ. Lite uppstigande och snurrande av armarna.

-Föreläsningarna har också undertexter. På webbsidan för varje föreläsning finns instruktioner på hur man får undertexterna att synas. Undertexter kan hjälpa åskådarna att följa med. Undertexterna är alltid skrivna på samma språk som föreläsningen hållits på.

 

Vad man behöver för att handleda föreläsningsklubben:

 

-En dator som kan kopplas till videoenheten i bruk. Laptop eller bordsmaskin.

-Projektor eller en stor tv-skärm som kan användas för att spela upp föreläsningsinspelningen.

-Internetkoppling, eftersom inspelningarna finns på webben

-Datormus. Musen gör det lättare att pausa och hoppa till specifika tider i video-spelaren.

-Ljudsystem. Många projektorer och Tv:n har inbyggda högtalare som gör det lätt att spela ljud, men ibland behövs externa högtalare.

-Ett lugnt utrymme där man kan se på föreläsningen och diskutera i lugn och ro.

 

Svenskspråkiga föreläsningar som har en färdiglagad föreläsningsram:

Specialistläkare i ortopedi och traumatologi Petteri Unkuri: När är det dags för proteskirurgi

Sjukskötaren Petra Toivonen: Artros, livskvalitet och psykiskt välbefinnande

 

Finskspråkiga föreläsningar som har en färdiglagad föreläsningsram:

UKK instituutin johtaja Tommi Vasankari: Lääkkeenä liikunta apua nivelrikkoon ja muihin TULE-sairauksiin. 

Professori Minna Stolt: Jalkaterveys -neuvoja jalkojen itsehoitoon

Apteekkari Lenita Jokinen: Itsehoitolääkkeet osana lääkehoitoa -tunnistammeko riskit

Ortopedian ja traumatologian erikoislääkäri Petteri Unkuri: Milloin tekonivelleikkaukseen?